Jag hade höga förväntningar på detta framträdande och det gjorde att mitt sinne anade oråd men helt i onödan. Sofia med band gör en makalös spelning, från inledande nummer där Sofias och gästande Sofi Livebrants röster vävs samman som dansande dimslöjor över ängen, till de avslutande frikostiga extranummerna.
Ovanligt med en konsert där lugnet och tryggheten är tongivande, instrumenten akustiska, mellansnacket avslappnat, det gör inget om det är tyst i femton sekunder. Vi är i bandets vardagsrum, ett lyhört skickligt band som skapar magi, ingen behöver nämnas helheten övertygar. Sofia själv, ödmjuk och väl medveten om sitt värde. Minst på scenen och störst.
Min insomnade ursvenska folksjäl vaknade till liv över att höra dessa klassiska visor framföras på ett så fint sätt. Man har hört "Balladen om briggen Bluebird av Hull" så många gånger men så känslosamt framförd som här så hävs ens bröstkorg av stolther när Karl Stranne tar rodret och innan slutstrofen "Karl stod surrad och glömdes ombord" kommer så har man förgäves försökt svälja ner klumpen i halsen.
Vi gavs mycket, bl a Taube, Dan Andersson, Wiehe, Peps.... och mer av Sofia själv, Livebrant och en tonsatt dikt av en sömmerska, Frukostrasten.
Det är bara att tacka för en finstämd och innerlig kväll som även innehöll mycket humor och glädje vilket sammantaget blev till underhållning av finaste klass! Det kändes så bra inombords efteråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar