tisdag 27 januari 2009

Antony and the Johnsons - The Crying Light

Detta är musik för oss blödiga. Hoppas ingen har missat förra plattan, "I Am A Bird Now". Hans säregna, känsliga, av olyckligt livsöde färgade röst och ett knippe fantastiska sånger, lämnar en inte oberörd. Jag kommer ihåg att första gångerna jag hörde plattan blev det för mycket, det var så smärtsamt att det blev nästintill outhärdligt. Jag kunde inte köra hela plattan i ett svep. Senare ett regelbundet måste. Har inte sett honom live men många tårar lär falla när han framträder. Inte ofta det kommer fram en så personlig artist som kan frambringa såna känslor hos sin publik.
Nu har "The Crying Light" kommit, en jämn platta av mycket hög klass utan någon vansinneshöjdare som gör det svårt inledningsvis. Kanske för att man blivit van. Dessutom avslöjar plattan Antonys kärlek till naturen vilket gör sympatin för honom ännu större. Skaffa båda om ni inte har redan.
Ett smakprov från förra CD:n, duetten "You Are My Sister" med Boy George